True fantasy

Jag har en "vän" som jag nämde något inlägg längre ner som beter sig faktiskt som ett rent arsel mot mig och jag gav ingen riktig förklaring hur det ligger till, så det ser mest ut som att jag är avundsjuk på hennes liv, men så är inte fallet. Jag tänkte förklara lite bättre och tror nog att ni kommer förstå varför jag fått nog nu.

 

Vi är alltså gamla klasskamrater från högstadiet och har umgåtts rätt mycket under den tiden och stod varandra väldigt nära.

När jag så småningom flyttade hemifrån och började gymnasiet på en helt annan ort än henne så hade vi väldigt mycket telefonkontakt.

Ibland så mycket att vi bara satt tysta i luren, vi behövde inte säga något utan bara känslan av att hon va där kändes tryggt.

 

Under mitt och hennes andra år på gymnasiet hände nog det värsta jag varit med om i mitt liv.

Jag satt i en rättegång emot min egen far.

Just under den perioden stod inte jag min familj så nära och den här "vännen" var allt jag hade.

Henne kunde jag ringa till mitt i natten och gråta ut om jag behövde.

Hon fanns alltid där, och jag fanns alltid där för henne.

Hon var min stora trygghet och jag hennes.

 

Hon kom ibland och hälsade på och ja, vi var bästa vänner.

 

Men någonstans på vägen hände något.

 

Hon började smått att sluta svara när jag ringde och när hon väl svarade så fräste hon bara i luren för hennes favoritserie var igång och jag störde.

Hon tyckte att jag skulle veta exakt vilken tid och dag hennes serier gick och höll jag inte koll på det så var det mitt eget fel om hon blev otrevlig.

 

Jag fick så småningom nog av det beteendet och vi hade inte kontakt med varandra på några år.

Vi hade en välbehövlig paus.

 

Efter två år tror jag det var började jag sakna henne och tog kontakt med henne för att prata.

Hon förstod att hon betett sig väldigt konstigt mot mig och insåg hur knäppt det varit att jag skulle ha en sån koll på hennes liv och hennes rutiner, trots att vi bodde på helt olika orter.

 

Tiden gick och hon flyttade hemifrån för första gången.

En egen etta tillsammans med sin dåvarande pojkvän.

 

 

Hon började dricka sprit allt oftare, allt handlade bara om fester och hon började efter en tid även testa knark.

Hon blev aldrig någon stor missbrukare men det som togs var ändå tillräckligt för att skapa problem.

 

Alla som har en människa nära i sitt liv som tar eller har tagit droger vet vilka problem det här skapar.

Dom här människorna lever i en helt egen bubbla och all empati försvinner utan att dom ser det själva.

 

Min egen syster är tung drogmissbrukare så jag vet mycket väl vilka tecken man ska leta efter och när det börjar gå utför.

 

För min "vän" började allt handla om sex.

Allt hon pratar om är bara sex, knulla och festa.

För mig är sex mellan två människor något fint och något man ska vara rädd om.

För henne är det bara en stor kuk som har betydelse eller inte.

Det första hon frågade mig när jag blev tillsammans med mitt Troll var:
"Har han stor kuk? Är han bra i sängen?"

Allt det andra spelade ingen roll.

Om han får mig lycklig eller vilket fantastiskt fint hjärta han har, det spelar ingen roll. Hon vill bara veta hur han är i sängen, om han är värd att kanske försöka tas ifrån mig så hon får uppleva bra sex.

 

 

Löften kunde hon aldrig hålla utan lovade bara saker som inte fick någon som helst betydelse.

 

"Jag älskar dig."

"Jag lovar att komma och hälsa på imorgon."

"Jag lovar att du ska få tillbaka pengarna jag lånade."

"Jag lovar att vi ska ses imorgon, jag hör av mig."

"Jag finns alltid här för dig."

"Vi tar en tur till stan imorgon. Vi möts upp vid stationen."

 

Men hon kom aldrig.

Hon svarade aldrig när jag frågade vart hon tagit vägen eller när jag får mina pengar.

 

Idag är hon singel och har flyttat till ett helt annat län.

Hon lovar exakt samma saker nu som i alla andra år.

Jag har fortfarande inte fått mina pengar, festerna går fortfarande före trots att vi bestämt sedan flera dagar att vi ska ses för att hon "inte har lust att träffa dom människorna just nu".

Men så får hon erbjudande om ett ligg och tar hellre det, sen hör hon inte ens av sig vart hon tagit vägen utan hör inte av sig på flera dagar i tron om att jag skulle glömt bort att vi skulle ses.

 

Hon vet om att jag just nu inte alls mår bra.

Det beror INTE på Trollets och min relation.

Han får mig fortfarande att må bra och tar väldigt bra hand om mig.

Jag mår bara inte bra i den här byn och det tar på psyket att alltid vara ensam och inte ha några vänner.

Jag bor i den by hon är uppväxt i och hon är här titt som tätt för att hälsa på sin familj och vänner, men vi har inte setts på över året.

Hon skulle "alltid finnas där för mig" men så fort hon vet om att jag mår dåligt psykiskt så "glömmer" hon mig.

Men när jag säger att jag mår bra, då finns hon där.

 

Våra samtal har gått från att prata om allt, skratta åt allt, skicka vitsar, roliga bilder och flummiga klipp, till att enbart prata om henne.

Hur snygg hon är och vilken "bra" männika hon är.

Hon söker tröst när hon har problem och upprepar struntsaker precis hela tiden.

Hon pratar bara sex och jag skäms dom få gångerna vi ses för hon skriker så högt så alla ska höra hur hon beter sig i sängen och hur många hon legat med på sista tiden.

Hon kan ibland säga:
"Nu har vi pratat så mycket om mig. Vad händer i ditt liv gumman? Berätta."

Men jag hinner ALDRIG säga mer än "Jo men det har hänt en hel del!" eller knappt ens ta ett andetag innan hon avbryter mig med "Åh vet du vad som hände MIG igår?!".

 

 

Jag är längst ner på hennes prioritetslista och jag har faktiskt börjat med att sluta svara när hon skriver.

Jag orkar inte längre.

Hela hennes facebooksida består av massa pepptalk hur lycklig hon är, vilka fina vänner hon har i sitt liv och hur hon har förändrats till det bättre.

Att man ALLTID ska ta vara på dom vänner man har och inte ta någon förgivet.

 

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta men hela hennes facebook är uppbyggt på något hon absolut inte är.

 

Det är fortfarande knark.

Det är fortfarande löften som bryts.

Det är fortfarande så hela världen är en tävling vem som legat med flest människor innan man dör.

 

 

Nu fick jag nog för sista gången när hon ytterligare igen "glömde bort" mig när hon var hit.

Hon har inte skrivit sedan dess och jag vet att det beror på att hon vet om att jag inte gillar när hon gör så här.

Hon väntar tills "kusten är klar" och hoppas jag bara ska säga "det gör inget, vi får ses en annan dag istället! ta hand om dig!" som jag alltid annars gör.

Men inte den här gången.

 

 

 

Och nej, det är inte så att jag bara håller tyst och låter henne via tankeöverföring komma på att jag stör mig på detta.

Jag har upprepade gånger sagt EXAKT som jag känner. Hon vet MYCKET väl hur jag känner även denna gång.